Muxe

”Muxe” (uttalas ”moe-she”) är benämningen på en tredje könsroll hos zapotekerna i den mexikanska delstaten Oaxaca, särskilt i trakterna kring staden Juchitán. Muxes är AMAB-personer som presenterar sig i en feminin roll – socialt, kulturellt och genom sin klädsel. Traditionen går många generationer tillbaka och framställs ofta av antropologer som ett exempel på förkolumbiansk könsmångfald.

Vad syftar begreppet på?

En muxe är inte en exakt motsvarighet till en ”transgenderkvinna”. Rollen tilldelas och accepteras socialt inom den matriarkalt präglade zapotekiska kulturen, där kvinnor traditionellt bär ansvaret för marknaden och ekonomin. Muxes tar ofta på sig omsorgs- eller hushållsuppgifter och har en ceremoniell roll vid festligheter, särskilt under den årliga ”Vela de las Auténticas Intrépidas Buscadoras del Peligro” i Juchitán.

Skillnader och överlappningar

Liknande tredje könsroller är hijra (Sydasien), kathoey (Thailand), fa'afafine (Samoa) och two-spirit (ursprungsbefolkningar i Nordamerika). Muxe skiljer sig bland annat genom att rollen är relativt väl integrerad i kvinnors bredare ekonomiska roll inom det zapotekiska samhället.

Samhällelig och praktisk kontext

Muxes är vanligtvis accepterade i Juchitán, medan deras ställning är mer osäker på andra håll – i urbana delar av Mexiko och i landets norra delar. Mexiko har ingen särskild juridisk status för muxes. Sedan 2023 utfärdar landet dock pass med beteckningen X.

Kritiska perspektiv

Västmedier framställer ofta muxe som ”Mexikos tredje kön” och som bevis för universell könsmångfald. Antropologer påpekar att muxe endast kan förstås inom den specifika zapotekiska kontexten: den matriarkala ekonomin, det katolskt-synkretistiska religiösa livet och den lokala familjestrukturen. Det är inte en abstrakt ”könskategori” utan ett socialt rollmönster. Denna kritik av föreställningen om universella tredje kön har utvecklats i kön i andra kulturer och i transpersoner i historien.