Allt om gender, på ett ställe.

'Gender' är bokstavligen det engelska ordet för kön. I dagens språkbruk är det dock ett tvetydigt begrepp: det står ibland för biologiskt kön ('gender reveal party'), ibland för sociala rollförväntningar, ibland för könsidentitet. Samma term med flera motstridiga betydelser leder till begreppsförvirring. För exakt användning är det bättre att undvika 'gender' och uttryckligen tala om 'kön' eller 'könsidentitet'. Se /sv/grunderna/vad-ar-gender/.

Uppskattningarna varierar kraftigt – från cirka 0,1 % (registrerade ändringar av könsregistreringen) till omkring 1 % vid självrapportering av en transgenderidentitet. Antalet anmälningar till könsmottagningar har sedan 2010 tiodubblats, framför allt bland unga. Se /sv/vetenskap-och-debatt/forskning-och-statistik/.

Den i Amsterdam utvecklade behandlingsmodellen där utvalda ungdomar med ihållande könsdysfori först får pubertetsblockerare, senare korsande könshormoner och i vuxen ålder eventuellt kirurgi. Har internationellt varit tongivande; är nu föremål för omprövning. Se /sv/medicinskt/dutch-protocol/.

Den fyra år långa brittiska utredningen under ledning av barnläkaren Hilary Cass drar slutsatsen att det vetenskapliga underlaget för pubertetsblockerare och korsande könshormoner hos ungdomar med könsdysfori är svagt. Rapporten ledde 2024 till policyändringar inom NHS. Se /sv/politik-per-land/cass-review-forklarad/.

I Nederländerna är pubertetsblockerare möjliga från pubertetens början (från ungefär 12 års ålder) efter omfattande utredning; korsande könshormoner från 16 år; kirurgi från 18 år. Väntetiderna växer dock till flera år. Se /sv/medicinskt/vantetider-och-vardforlopp/.

Detransition innebär att vända en tidigare övergång – socialt, medicinskt eller båda. Andelen som detransitionerar är föremål för diskussion: siffrorna varierar beroende på definition och studieupplägg från <1 % till över 10 %. Se /sv/detransition/ och Transspijt.nl.