Grundläggande information

Q: Vad betyder ordet gender?

Gender är det engelska ordet för kön och var ursprungligen en term från grammatiken. Sedan 1950-talet används det för den sociala sidan av att vara man eller kvinna: roller, uttryck och den identitet någon själv anger. Vad det exakt betyder beror på vem som använder ordet: för en del är det samhälleliga förväntningar, för en annan en inre känsla.

Q: Vem hittade på begreppet gender?

Psykologen John Money använde 1955 termen gender role för det beteende genom vilket någon visar sig som man eller kvinna. Psykiatern Robert Stoller lade på 1960-talet till gender identity: den inre uppfattningen att vara man eller kvinna. Feministiska tänkare använde skillnaden från 1970-talet för att visa att många skillnader mellan män och kvinnor är inlärda.

Q: Vad är könsneutralt språk?

Könsneutralt språk är språkbruk som inte hänvisar till man eller kvinna. På nederländska handlar det framför allt om pronomen som hen och die och om neutrala tilltalsformer, som används oftare än förr. Om det bruket finns olika uppfattningar. Artikeln om könsneutralt språk på den här webbplatsen går in på det närmare.

Q: Är intersex en könsidentitet?

Nej. Intersex, inom medicinen också kallat DSD, är en medicinsk beteckning för en rad tillstånd där den kroppsliga könsutvecklingen förlöper annorlunda än vanligt. Det säger ingenting om hur någon benämner sig själv. Hur vanligt det är beror på definitionen: uppskattningarna varierar från omkring 0,02 procent vid en snäv avgränsning till 1,7 procent när även milda hormonella variationer räknas med.

Vad är gender? Begrepp, definitioner och förhållandet till biologiskt kön. Börja här för att lära känna kärnbegreppen.

Gender är ett brett begrepp som har fått en central roll i offentliga diskussioner, politik och vård. Den som vill följa debatten gör klokt i att först lära sig de grundläggande begreppen och skilja mellan biologiskt kön (en påvisbar biologisk verklighet: två gametsystem, stabilt och binärt) och gender (ett teoretiskt begrepp som hänvisar till sociala roller, uttryck och självrapporterad identitet).

Sidorna nedan behandlar grunderna: vad gender betyder, hur det förhåller sig till biologiskt kön, vad som menas med ”könsidentitet” och ”könsuttryck”, hur könsnormer uppstår och varierar, och hur gender har förståtts historiskt och tvärkulturellt. Dit hör också uppmärksamhet på könsneutralt språk, pronomen och skillnaden mellan könsidentitet och sexuell läggning – två saker som ofta blandas ihop i den offentliga debatten.

För alla gängse gendertermer – identitetsbeteckningar, övergångstermer, kulturella och internationella termer – se begreppssidan. Där finns en egen förklaring per term med ursprung, betydelse och kritiskt sammanhang.

Det här avsnittet tar hänsyn till aktuellt forskningsläge, inklusive kritiska perspektiv. Påståendet att varje människa har en inre ”könsidentitet” som är skild från kroppen är teoretiskt, inte empiriskt belagt – och bestrids med motiveringar av flera forskare och feminister. Den som kan grunderna kan bättre bedöma vilka uttalanden i debatten som håller och vilka som vilar på antaganden som fortfarande är omstridda.

Kön och gender: två ord, två betydelser

På nederländska betydde ordet 'geslacht' länge både den kroppsliga skillnaden mellan man och kvinna och allt som socialt hör ihop med den. Det engelska ordet gender, ursprungligen en term från grammatiken, fick på 1950-talet en ny betydelse. Psykologen John Money talade 1955 om 'gender role' för det beteende genom vilket någon visar sig som man eller kvinna. Psykiatern Robert Stoller lade på 1960-talet till begreppet 'gender identity': den inre uppfattningen att vara man eller kvinna. Feministiska tänkare använde skillnaden från 1970-talet för att visa att många skillnader mellan män och kvinnor är inlärda och inte medfödda. Den utvecklingen beskrivs i Genderbegreppets historia.

Biologiskt kön avser den kroppsliga sidan: kromosomer, könskörtlar, hormoner och rollen i fortplantningen. Vad gender exakt är beror på vem som använder ordet: för en del är det samhälleliga förväntningar, för en annan en inre känsla. Den dubbeltydigheten är källan till mycket förvirring. Läs om det i Vad är gender? och Gender och biologiskt kön.

Identitet, uttryck och läggning

Tre begrepp används ofta om vartannat. Könsidentitet är hur någon benämner sig själv. Könsuttryck är hur någon presenterar sig, i kläder, frisyr, röst och beteende. Sexuell läggning handlar om vem någon känner sig attraherad av. En pojke som gärna leker med dockor eller en flicka som klär sig tufft avviker från en förväntan, inte från sitt kön. Att hålla isär de tre är viktigt, just hos barn: forskning om barn med könsdysfori visar att en del av dem senare visar sig vara homosexuella eller lesbiska. Mer om detta i Könsidentitet och könsuttryck och Gender och sexualitet.

Normer, kulturer och språk

Vad som räknas som manligt eller kvinnligt skiljer sig mellan tider och platser. Yrken som en gång var mansarbete utförs nu också av kvinnor och tvärtom, och kläder som under ett århundrade var för män tillhörde under ett annat kvinnor. Sådana könsnormer förändras alltså, medan den kroppsliga skillnaden är densamma. Vissa samhällen har en särskild social roll för människor som avviker från normen, som hijra i Sydasien eller fa'afafine på Samoa; Gender i andra kulturer tar upp det.

Språket förändras också. Pronomen som 'hen' och 'die' och neutrala tilltalsformer används oftare på nederländska, och om det bruket finns olika uppfattningar. Se Könsneutralt språk.

Intersex är något annat

Vid intersex, inom medicinen också kallat DSD, förlöper den kroppsliga könsutvecklingen annorlunda än vanligt. Det är en medicinsk beteckning för en rad olika tillstånd och ingen könsidentitet. Hur vanligt det är beror på definitionen: uppskattningarna varierar från omkring 0,02 procent vid en snäv avgränsning till 1,7 procent när även milda hormonella variationer räknas med. Vad det säger och inte säger om tudelningen man och kvinna kan du läsa i Intersex: det tredje könet?.

Läs vidare

Den som kan grunderna kan gå vidare till begreppslistan för enskilda termer, till identiteter för de beteckningar människor beskriver sig själva med, och till medicinskt för vad som händer inom vården.