Hijra

”Hijra” är benämningen på en social grupp och tredje könsroll i Indien, Pakistan, Bangladesh och Nepal, med en tradition som går flera hundra år tillbaka. Hijror är vanligtvis personer som föddes som pojkar (AMAB) och som presenterar sig i en feminin roll, ibland med religiös eller ceremoniell betydelse. Sedan 2014 erkänner Indien formellt ”hijra” som ett tredje kön.
Vad innebär det?
Hijra är inte en exakt synonym till ”transperson”: det är en kulturell och social roll med egna gemenskapsstrukturer (så kallade gharanaer under ledning av en guru), religiösa funktioner (välsignelser vid bröllop och födslar) och en specifik social historia. Vissa hijror genomgår kastrering (”nirvan”), andra inte. Erfarenheten går uttryckligen inte att överföra direkt till västerländska könskategorier.
Skillnader och överlappningar
I nutida aktivistiskt språkbruk framställs ”hijra” ibland som en ”indisk transperson”-motsvarighet, men det gör inte traditionens särart rättvisa. Liknande tredje könsroller på andra håll är kathoey (Thailand), fa'afafine (Samoa), muxe (Mexiko) och two-spirit (ursprungsbefolkningar i Nordamerika).
Samhällelig och praktisk kontext
Det juridiska erkännandet i Indien (2014, NALSA-domen) gav hijror officiell status, men deras socioekonomiska ställning är fortfarande utsatt: många hijror lever i fattigdom utan reguljära arbeten eller bostäder. Detta mönster är mer utbrett och tas upp i transpersoner och fattigdom. Gruppen har en egen försörjningsekonomi, delvis genom traditionella välsignelseritualer och delvis genom informellt arbete.
Kritiska perspektiv
Den nutida västerländska likställningen av hijra med ”icke-binär” eller ”transperson” projicerar samtida kategorier på en flera hundra år gammal tradition som i grunden ser annorlunda ut. Hijra är i sin egen rätt en socialreligiös roll; att lägga till begreppet i en global transkanon av ”könsmångfald” kan snarare förringa än göra traditionen rättvisa. Hur den västerländska debatten använder hijra som bevis tas också upp i kön och religion och i transpersoner i historien. Samtidigt är den ekonomiska och sociala utsattheten för många hijror verklig.
Källor
- Nanda, Serena (1990). Neither Man Nor Woman: The Hijras of India. Wadsworth.
- Reddy, Gayatri (2005). With Respect to Sex: Negotiating Hijra Identity in South India. University of Chicago Press.
- National Legal Services Authority v. Union of India (2014). Indian Supreme Court. (NALSA-uitspraak die hijra's erkende als derde gender) Tekst
- Hossain, Adnan (2017). "The paradox of recognition: hijra, third gender and sexual rights in Bangladesh." Culture, Health & Sexuality, 19(12). DOI