Kön hos barn
Barn befinner sig fortfarande i en intensiv utveckling. Deras självbild, preferenser och upplevelse av den egna kroppen förändras i takt med att hjärnan växer, den sociala omgivningen och de faser de går igenom. Cass Review beskriver barndom, tonår och ung vuxenålder som dynamiska utvecklingsperioder för könsuttryck, kognitiv utveckling och hjärnmognad (källa). Försiktighet när det gäller barn är därför ingen omodern reflex, utan en allvarlig övervägning.
Ett barn i utveckling
Enligt Cass Review förstår barn oftast runt två till tre års ålder att de är en pojke eller en flicka. Ett barns könsidentitet stämmer oftast överens med det kön som registrerades vid födseln, även om takten där barn blir medvetna om detta och sättet de uttrycker det på varierar (källa). Att ett barn uppvisar könsatypiskt beteende – en pojke som gärna bär klänning, en flicka som gillar trädklättring och fotboll – förekommer från unga år. Rapporten skriver att vissa barn visar beteenden som inte starkt passar med deras födelsekön men har en könsidentitet som gör det, och att de kan växa upp till heterosexuella, homosexuella eller bisexuella vuxna (samma källa).
Cass Review skriver att det inte finns några definitiva bevis för biologiska orsaker till könsinkongruens, även om en biologisk benägenhet kan finnas; även psykologiska, personliga och sociala faktorer påverkar hur könsidentiteten utvecklas (källa). Vad barn lär sig i grundskolan under veckan Week van de Lentekriebels beskrivs per årskurs på lente-kriebels.nl.
Vad forskningen visar om förloppet hos barn
Steensma och kollegor (2013) följde 127 ungdomar som som barn (under 12 år) hade remitterats för könsdysfori. De fann att intensiteten i könsdysforin i barndomen hängde samman med att den bestöd, och att den oftare bestöd hos flickor än hos pojkar (Steensma et al. (2013), PubMed). Enligt Cass Review visade tidigare studier att könsinkongruensen hos cirka 15 procent av barnen som remitterats före puberteten bestöd in i vuxenlivet, och att de flesta av dessa barn som vuxna blev homosexuella eller bisexuella utan en transidentitet. Dessa första studier har kritiserats eftersom inte alla barn hade en formell diagnos; senare studier av barn som uppfyllde diagnoskriterierna fann enligt samma rapport att könsinkongruensen bestod hos 10 till 33 procent (källa).
Detta fenomen – känt som desistance – hörde till ett återhållsamt, observerande förhållningssätt: att ge utrymme och avvakta (”watchful waiting”). I Storbritannien var detta förhållningssätt enligt Cass Review i bruk till 2011. Den könsbekräftande modellen, som direkt bekräftar barnets egen utsaga, är enligt rapporten nu dominerande i många länder; medarbetare på den brittiska kliniken GIDS uppgav att de i sin praktik inte automatiskt bekräftade ett barn (källa). Modellen kritiseras internationellt, bland annat av Cass Review (2024) i Storbritannien. Socialstyrelsen i Sverige rekommenderar sedan 2022 att hormonbehandling av minderåriga ges inom forskning och utanför denna endast i undantagsfall (källa). Den norska utredningskommissionen Ukom rådde 2023 att pubertetsblockerare samt hormonell och kirurgisk behandling av minderåriga skulle betecknas som experimentell behandling (källa). I Danmark skrev läkartidskriften Ugeskrift for Læger 2023 att landet har valt ett försiktigare förhållningssätt till hormonbehandling (källa). Om den finska riktlinjen från 2020 skriver Cass Review att den förespråkar yttersta försiktighet med pubertetsblockerare under 18 år (källa).
Social transition hos små barn är inte ett neutralt steg
Vissa föräldrar och vårdgivare föreslår att ett barn som uppger att det ”egentligen” tillhör det andra könet omedelbart ska bemötas med ett nytt namn, andra pronomen och andra kläder. Cass Review kallar social transition inom vården en ”aktiv intervention” (översatt), eftersom den kan få betydande konsekvenser för barnets psykiska funktion och för resultaten på längre sikt (källa). Enligt rapporten skiljer sig uppfattningarna åt: vissa tror att social transition kan förbättra den psykiska hälsan, andra att ett barn som kring puberteten kanske hade slutat ha könsdysfori får ett annat förlopp som leder till medicinsk behandling. Den systematiska översikten för Cass Review fann inga tydliga bevis för att social transition i barndomen har positiva eller negativa effekter på den psykiska hälsan. De som tidigare hade transitionerat socialt gick dock oftare vidare till en medicinsk väg, även om det enligt rapporten inte går att säga utifrån dessa studier om den sociala transitionen orsakade det (samma källa).
Cass Review påpekar att föräldrarnas inställning och övertygelser hos barn påverkar möjligheten att transitionera socialt, medan tonåringar har mer eget inflytande. Rapporten råder att familjer som beslutar om en social transition av ett barn före puberteten så tidigt som möjligt ses av en klinisk yrkesperson med relevant erfarenhet (rekommendation 4; samma källa). Läs mer på Social transition hos barn.
Vad föräldrar och omgivningen själva kan göra
För föräldrar kan det vara frestande att antingen bekräfta allt omedelbart (”annars blir barnet olyckligt”) eller direkt avfärda allt. Ett barn behöver vuxna som lyssnar och ger utrymme. Cass Review råder vårdgivare att hjälpa familjer att känna igen normal variation i könsrollsbeteende, undvika förhastade beslut och överväga en delvis i stället för en fullständig transition, så att alternativen förblir öppna (källa). Unga i könsvården har enligt den systematiska översikten för Cass Review oftare samtidiga problem, såsom autism, ADHD, ångest, depression och ätstörningar; rapporten ber att vården även bedömer och hanterar dessa behov (samma källa). Se även Föräldrarnas roll.
Könsidentitet och sexuell läggning är olika saker
Ett barn som uppvisar könsatypiskt beteende kan växa upp till en homosexuell eller bisexuell vuxen utan könsdysfori (källa). Därför är det viktigt att inte blanda ihop dessa saker: en känslig pojke eller en sportig flicka är inte ett ”transbarn under utveckling”. Homosexuellas frigörelsehistoria varnar för att alltför snabbt medikalisera det som i själva verket är en variation i uttryck eller en senare sexuell läggning. Mer information finns i artikeln om homosexuella och lesbiska ungdomar i könsdebatten.