Genderinfo.nl
Aktuellt

Trombosisken vid östrogenbehandling

Förpackningar och påsar med estradiolplåster från två märken på ett träbord.
Foto: Vack Xu, CC0, via Wikimedia Commons

Östrogenbehandling vid feminiserande hormonbehandling ökar risken för venös tromboembolism (VTE): blodproppar i benens vener (djup ventrombos) eller i lungorna (lungemboli). Risken beror på administreringsform, dos och patientens egenskaper.

Forskningsunderlag

Kohortstudien av Getahun och kollegor (2018), publicerad i Annals of Internal Medicine, visade en ökad incidens av venös tromboembolism hos transkvinnor som fick östrogenbehandling jämfört med kontrollpersoner. Även de europeiska ENIGI-kohorterna och långtidsstudien av Wierckx och kollegor (2012) rapporterar en ökad förekomst av trombos hos transkvinnor. En översikt över riskerna för hjärta och blodkärl, inklusive trombos, finns på transkompas.nl.

Oralt jämfört med transdermalt

Endocrine Society Clinical Practice Guideline (2017) anger att oralt etinylöstradiol har en starkare effekt på leverns koagulationsfaktorer än andra östrogenpreparat och är förknippat med en högre VTE-risk. Transdermalt estradiol (plåster, gel) är förknippat med en lägre risk och rekommenderas för patienter med förhöjd risk.

Riskfaktorer

  • Ålder över fyrtio år
  • Rökning
  • Övervikt och fetma
  • Ärftliga koagulationsrubbningar (såsom faktor V Leiden)
  • Långvarig immobilisering eller kirurgiska ingrepp
  • Tidigare trombos eller lungemboli

Råd i klinisk praxis

Internationella riktlinjer rekommenderar en riskbedömning innan östrogenbehandling påbörjas, med uppmärksamhet på familjehistoria, livsstil och samtidiga sjukdomar. Vid förhöjd risk föredras transdermal administrering. Rökning avråds starkt från, och i samband med kirurgiska ingrepp avbryts östrogenbehandlingen ofta tillfälligt. En bredare översikt finns under hjärt- och kärlsjukdomar vid könsbekräftande behandling och biverkningar av hormonbehandling; även progesteron kan öka koagulationsrisken.

Källor

Getahun, D., Nash, R., Flanders, W.D., et al. (2018). Cross-sex Hormones and Acute Cardiovascular Events in Transgender Persons: A Cohort Study. Annals of Internal Medicine, 169(4), 205–213. doi:10.7326/M17-2785

Wierckx, K., Mueller, S., Weyers, S., et al. (2012). Long-term evaluation of cross-sex hormone treatment in transsexual persons. Journal of Sexual Medicine, 9(10), 2641–2651. doi:10.1111/j.1743-6109.2012.02876.x

Hembree, W.C., et al. (2017). Endocrine Treatment of Gender-Dysphoric/Gender-Incongruent Persons. Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, 102(11), 3869–3903. doi:10.1210/jc.2017-01658

Coleman, E., et al. (2022). Standards of Care for the Health of Transgender and Gender Diverse People, Version 8. International Journal of Transgender Health. doi:10.1080/26895269.2022.2100644