Europarådet och transpersoners rättigheter

Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 uppmanade medlemsstaterna att skydda hbt-personer mot diskriminering och våld, med ett kapitel om könsidentitet.

Ministerkommittén (2010)

Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 uppmanade medlemsstaterna att skydda hbt-personer mot diskriminering och våld, med ett kapitel om könsidentitet.

Resolution 2048 (2015)

Europarådets parlamentariska församling antog resolution 2048 (2015) om diskriminering av transpersoner, med rekommendationer om ett snabbt och tillgängligt rättsligt erkännande utan medicinska villkor.

Rättspraxis

Rekommendationer verkar genom medlemsstaterna och är inte bindande. De har dock påverkat nationell lagstiftning, exempelvis i Danmark, Belgien och Malta, samt Europadomstolens rättspraxis.

Vad texterna kräver

Ministerkommitténs rekommendation antogs den 31 mars 2010. Den efterfrågar bland annat snabba, transparenta och tillgängliga förfaranden för rättsligt erkännande av kön. Resolution 2048 antogs den 22 april 2015, med Deborah Schembri som rapportör. Resolutionen går längre än rekommendationen. Erkännandet ska bygga på självbestämmande, och krav på sterilisering och andra obligatoriska medicinska ingrepp ska avskaffas. Staterna uppmanas att överväga ett tredje könsalternativ i identitetshandlingar. I ärenden som rör barn ska barnets bästa stå i centrum. I Nederländerna drogs ett lagförslag i den riktningen tillbaka; se lagförslaget om självidentifikation.

Kommissionären för mänskliga rättigheter

I juli 2009 publicerade Thomas Hammarberg, då Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, dokumentet Human rights and gender identity. Där konstaterade han att sterilisering eller annan medicinsk behandling inte får vara ett obligatoriskt villkor för erkännande av en persons könsidentitet. Dokumentet hänvisar till Yogyakarta-principerna som vägledning för nationell lagstiftning. Dokumentet föregrep de senare texterna från Ministerkommittén och den parlamentariska församlingen. År 2024 antog församlingen resolution 2543 om hbtqi-personers yttrande- och mötesfrihet. Där uppmanas medlemsstaterna att verkställa Europadomstolens domar om hbtqi-rättigheter.

Räckvidd och kritik

Europarådet har 46 medlemsstater och är en annan organisation än Europeiska unionen. Rekommendationer och resolutioner är politiska texter. Endast Europadomstolens domar är bindande för den berörda staten. European Centre for Law and Justice kritiserade resolution 2048, eftersom organisationen anser att den skapar nya och omstridda rättigheter kring könsidentitet. Domstolen följer inte heller resolutionen i alla avseenden. I Y. mot Frankrike (2023) överlät den åt staten att välja om en könsneutral könsbeteckning skulle införas. Se även Europadomstolen och transpersoners rättigheter, översikten över rättspraxis och EU:s politik. En bredare översikt över fördrag och avgöranden finns under internationella rättigheter.

Vanliga frågor