EU-politik och transpersoners rättigheter

Europeiska kommissionen publicerade 2020 en ”LGBTIQ Equality Strategy 2020–2025” med bland annat fokus på erkännande av transidentitet, skydd mot diskriminering och vård.

LGBTIQ Equality Strategy

Europeiska kommissionen publicerade 2020 en ”LGBTIQ Equality Strategy 2020–2025” med bland annat fokus på erkännande av transidentitet, skydd mot diskriminering och vård.

EU-domstolen

EU-domstolen har i flera mål, däribland P v S, KB och MB, fastställt att diskriminering på grund av könsbyte utgör könsdiskriminering enligt unionsrätten.

Direktiv

Flera EU-direktiv om likabehandling på arbetsplatsen och vid tillgång till varor och tjänster är tillämpliga på diskriminering på grund av könsbyte. Hur begreppet könsidentitet får genomslag i de europeiska institutionernas politik, och vilken kritik som riktas mot detta, beskrivs av genderbeleid.nl.

Vad EU reglerar och inte reglerar

Europeiska unionen ansvarar inte för hur vården är organiserad och inte heller för folkbokföringen. Om ett land tillåter pubertetsblockerare och på vilka villkor någon kan ändra det registrerade könet bestämmer medlemsstaterna själva. EU berör frågan indirekt genom reglerna om likabehandling, fri rörlighet för personer och skydd av personuppgifter. Det förklarar varför skillnaderna mellan medlemsstaterna fortfarande är stora. Länder som Spanien, Portugal, Irland och Tyskland tillämpar självbestämmande, medan Ungern gjorde juridiskt könsbyte omöjligt 2020. Polen har ingen särskild lag och låter ändringen ske genom ett civilrättsligt förfarande.

Nya avgöranden från domstolen

EU-domstolen har under de senaste åren meddelat tre avgöranden som går längre än arbetsrätten. I målet Mirin slog domstolen i oktober 2024 fast att en medlemsstat måste erkänna och föra in i sina egna register en ändring av förnamn och kön som en medborgare lagligen har fått till stånd i en annan medlemsstat. I målet Mousse fastställde domstolen i januari 2025 att ett järnvägsföretag inte får kräva att kunder anger en könsrelaterad tilltalsform om det inte behövs för tjänsten. I målet Deldits följde i mars 2025 att rätten till rättelse enligt dataskyddsförordningen också gäller det kön som en myndighet har registrerat.

EU och Europarådet

Europadomstolen i Strasbourg förväxlas ofta med EU, men den hör till Europarådet. Domstolen slog 2002 i målet Goodwin mot Storbritannien fast att stater måste göra juridiskt könsbyte möjligt, och 2017 i ett mål mot Frankrike att sterilisering inte får vara ett villkor. Dessa avgöranden är bindande för alla Europarådets medlemsstater, alltså även för länder utanför EU. Mer om den juridiska aspekten finns under juridik.