Bränström 2019 — korrigerande uppdatering

Bränström och Pachankis publicerade 2019 en svensk populationsstudie i The American Journal of Psychiatry, vars sammanfattning drog slutsatsen att könsbekräftande kirurgi var förknippad med minskad användning av vård för psykisk ohälsa.

Det ursprungliga påståendet

Bränström och Pachankis publicerade 2019 en svensk populationsstudie i The American Journal of Psychiatry, vars sammanfattning drog slutsatsen att könsbekräftande kirurgi var förknippad med minskad användning av vård för psykisk ohälsa.

Korrigering 2020

Efter en omanalys av oberoende forskare och på begäran av chefredaktionen publicerade författarna en korrigering 2020. Den korrigerade analysen visade ingen statistiskt signifikant skillnad mellan behandlade och obehandlade grupper när det gäller utfall för psykisk hälsa.

Betydelse

Fallet åberopas ofta som en illustration av svårigheten att dra kausala slutsatser om effekten av könsbekräftande ingrepp utifrån observationsdata. Vem som bär bevisbördan vid osäkra utfall diskuteras på transethiek.nl.

Studiens upplägg

Forskarna använde de svenska befolkningsregistren. De valde ut 2 679 personer som hade fått diagnosen könsinkongruens mellan 2005 och 2015 och undersökte hur ofta de under 2015 fick vård för depression och ångestsyndrom, fick läkemedel utskrivna för detta eller lades in på sjukhus efter ett självmordsförsök. För hormonbehandling fann de inget samband med minskad vårdanvändning. För operationer verkade ett sådant samband finnas: ju längre tid som hade gått sedan operationen, desto mindre vård.

Vad som gick fel

Efter publiceringen fick tidskriften en rad inskickade brev från forskare. De påpekade att studien inte hade jämfört opererade personer med personer med samma diagnos som inte hade opererats. En sådan jämförelse behövs för att kunna säga något om operationens effekt. På tidskriftens begäran genomförde författarna analysen i efterhand. Skillnaden visade sig inte kunna beläggas. I korrigeringen från augusti 2020 skrev de att slutsatsen att operationer minskar vårdanvändningen var för stark.

Efterspel

Den ursprungliga slutsatsen fick stor uppmärksamhet i medierna och åberopades som bevis för att operationer förbättrar den psykiska hälsan. Korrigeringen fick betydligt mindre uppmärksamhet, och den första versionen citeras fortfarande regelbundet. Händelseförloppet visar varför en enskild studie, och särskilt dess sammanfattning, säger väldigt lite utan den underliggande analysen. Se även bias i genderforskning och den tidigare svenska studien av Dhejne från 2011.

Vanliga frågor