Genderinfo.nl
Aktuellt

GnRH-agonister inom könsbekräftande vård

GnRH-agonister inom könsbekräftande vård
Foto: Ivan S via Pexels

GnRH-agonister (agonister av gonadotropinfrisättande hormon) är syntetiska peptider som stimulerar hypofysen så kraftigt att den blir okänslig för kroppens eget GnRH. Resultatet är att könskörtlarnas produktion av testosteron eller östrogen nästan helt upphör.

Huvudartikeln om detta ämne är Pubertetsblockerare.

Substanser

De vanligaste GnRH-agonisterna är leuprorelin (Lupron, Lucrin), triptorelin (Decapeptyl, Pamorelin) och goserelin (Zoladex). De ges vanligtvis som depotinjektioner med intervall på en till sex månader.

Verkningsmekanism

GnRH frisätts normalt pulsatilt från hypotalamus. Kontinuerlig exponering genom en agonist leder först till en kortvarig ökning (flare-up) och därefter till desensitisering av hypofysen. LH och FSH sjunker, varpå könskörtlarna nästan inte längre producerar könshormoner. Effekten är reversibel efter avslutad behandling. Mekanismen förklaras steg för steg på puberteitsblokkers.nl.

Användning hos ungdomar — pubertetsblockerare

Inom det ursprungliga Dutchprotokollet får ungdomar med ihållande könsdysfori i början av puberteten (Tannerstadium 2–3) en GnRH-agonist för att pausa puberteten. Tanken var att detta skulle ge "betänketid" och underlätta senare kirurgiska ingrepp genom mindre uttalade sekundära könskaraktäristika.

Användning hos vuxna

Hos vuxna transkvinnor kan GnRH-agonister vara ett alternativ till andra antiandrogener som cyproteronacetat eller spironolakton, särskilt när testosteronsuppressionen är otillräcklig. WPATH:s Standards of Care version 8 och Endocrine Societys riktlinje nämner GnRH-agonister i detta sammanhang.

Cass-granskningen och internationell omprövning

Den brittiska Cass-granskningen (april 2024) drog slutsatsen att evidensunderlaget för användning av pubertetsblockerare hos ungdomar med könsdysfori är svagt. De systematiska översikter som genomfördes av University of York fann otillräckliga belägg för effekter på psykiskt välbefinnande på medellång och lång sikt. NHS England beslutade 2024 att inte längre rutinmässigt skriva ut pubertetsblockerare vid könsdysfori och att endast göra dem tillgängliga inom ramen för klinisk forskning. Fortsättningen finns i artikeln Brittisk domstol öppnar dörren för omstritt försök med pubertetsblockerare på 226 barn.

Möjliga biverkningar

Kända biverkningar är värmevallningar, trötthet, humörbesvär, viktuppgång och effekter på bentätheten vid långvarig användning. Effekten på bentillväxt och slutlig bentäthet hos ungdomar är föremål för pågående forskning.

Källor

Hembree, W.C., Cohen-Kettenis, P.T., Gooren, L., et al. (2017). Endocrine Treatment of Gender-Dysphoric/Gender-Incongruent Persons: An Endocrine Society Clinical Practice Guideline. Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, 102(11), 3869–3903. doi:10.1210/jc.2017-01658

Coleman, E., Radix, A.E., Bouman, W.P., et al. (2022). Standards of Care for the Health of Transgender and Gender Diverse People, Version 8. International Journal of Transgender Health, 23(sup1), S1–S259. doi:10.1080/26895269.2022.2100644

Cass, H. (2024). Independent Review of Gender Identity Services for Children and Young People: Final Report. cass.independent-review.uk

NHS England (2024). Implementing advice from the Cass Review. england.nhs.uk