Bigender

”Bigender” är en identitetsbeteckning som har uppstått på nätet och som anger att någon säger sig uppleva två kön samtidigt eller växelvis – oftast man och kvinna, ibland någon annan kombination. Begreppet brukar räknas som en del av icke-binär och skiljs ofta från genderfluid genom att det specifikt ska handla om två identiteter.

Vad innebär beteckningen?

Enligt självbeskrivningar växlar en bigenderperson mellan två avgränsade könsupplevelser eller upplever dem samtidigt. Vissa anpassar sitt uttryck, andra gör det inte. Det som avses med ”kön” i detta sammanhang är en inre upplevelse – inte kroppen, som förblir binär.

Ursprung och vetenskaplig status

Bigender är en relativt ny kategori som främst har utvecklats på nätet. Det finns nästan ingen oberoende klinisk eller empirisk forskning som validerar bigender som en avgränsad identitet; begreppet förekommer framför allt i identitetsgemenskaper på sociala medier och i självrapporter. Det är inte ett fördömande av människor som använder beteckningen, men det är relevant bakgrund: det akademiska stödet saknas i stor utsträckning.

Kritiker påpekar att många upplevelser som beskrivs som ”bigender” (växlande manliga eller kvinnliga kläder, smak eller sinnesstämning) lika gärna kan rymmas inom ett enda kön. En kvinna som ibland är ”pojkflicka” och ibland feminin är fortfarande en kvinna – det behövs ingen separat identitetskategori för det.

Skillnaden mot andra beteckningar

Bigender jämförs ofta med genderfluid. Skillnaden – att bigender specifikt skulle innebära två kön, medan genderfluid innebär ett spektrum – är flytande och går i praktiken inte att dra skarpt. Liknande beteckningar är trigender (tre kön), polygender (flera specifika kön) och pangender (alla kön). Alla dessa ryms under paraplybegreppet icke-binär, ett brett samlingsbegrepp utan entydigt innehåll.

Samhällelig kontext

I Nederländerna finns ingen juridisk kategori för ”bigender”. För den som använder beteckningen gäller de vanliga alternativen för att ändra könsregistrering. Praktiska utmaningar – sociala förväntningar, pronomen, byråkrati – liknar dem som omger andra icke-binära identifikationer och beror i grunden på att de flesta institutioner (med rätta) fungerar utifrån det binära könet.