Hypotesen om social contagion

Social contagion är ett allmänt samhällsvetenskapligt begrepp för hur beteenden, idéer eller känslor sprids inom vänskapsgrupper eller nätverk på internet.

Hypotesen

Social contagion är ett allmänt samhällsvetenskapligt begrepp för hur beteenden, idéer eller känslor sprids inom vänskapsgrupper eller nätverk på internet. Inom könskontexten användes begreppet bland annat av Littman (2018) för att beskriva klusterbildningen och den digitala kontexten kring könsdysfori hos ungdomar.

Debatt

Motståndare till hypotesen menar att det ökande antalet remisser kan förklaras av större samhällelig acceptans och bättre tillgång till vård. Förespråkare pekar på mönstret av klustrade remisser inom vänskapsgrupper, ökningen fördelad efter ålder och kön samt internationella paralleller.

Relevans för politiken

Cass Review och de skandinaviska omorienteringarna tar uttryckligen med social påverkan som en faktor i förklaringen av den förändrade patientpopulationen. Politiken inriktas därför också på noggrann differentiering och explorativa samtal.

Siffrorna bakom debatten

Bakgrunden till hypotesen är en snabb förändring vid klinikerna. Vid den engelska ungdomskliniken, vars stängning tillkännagavs 2022, ökade antalet remisser från omkring 250 per år runt 2011 till över 5 000 per år tio år senare. Sammansättningen förändrades helt: tidigare remitterades främst unga pojkar, medan det nu framför allt är tonårsflickor vars obehag började under puberteten. Kliniker i Nederländerna, Skandinavien och Nordamerika såg samma mönster. För Nederländerna beräknade Vasterman en ökning av transvården med 1 728 procent sedan 2012. Stödgruppen Cry for Recognition sammanställer för föräldrar ökningen av antalet remisser till könskliniker.

Paralleller

Förespråkare för hypotesen pekar på företeelser som man vet sprids bland tonåringar. Ätstörningar och självskadebeteende förekommer i kluster inom skolor och vänskapsgrupper. Under coronapandemin beskrev neurologer i flera länder tonåringar med plötsliga tic-liknande symtom som de hade tagit efter från sociala medier. I alla dessa fall handlar det framför allt om flickor i puberteten. Att social påverkan förekommer innebär inte att obehaget inte är verkligt: någon kan verkligen lida av något som delvis har formats av omgivningen.

Forskningsläget

Direkta belägg är få. Littmans studie bygger på föräldrarapporter. En senare studie med samma upplägg drogs tillbaka av utgivaren 2023 på grund av invändningar mot samtyckesförfarandet. Studier som motsäger hypotesen har sina egna begränsningar. Cass Review drog slutsatsen att ökningen inte kan förklaras av en enda faktor och nämnde biologiska, psykologiska och sociala influenser sida vid sida. Det finns nu siffror som visar att allt färre ungdomar identifierar sig som ickebinära eller trans. Se även rapid-onset-könsdysfori och kamratpåverkan och könsidentitet.